Kroppen efter graviditeten

Jag skrev ju en del om min graviditet, något som jag vet har varit uppskattat hos er läsare. En annan sak som jag skulle vilja dela med mig av är mina tankar kring kroppen under och efter graviditeten.

När jag var gravid gick jag upp strax över 16 kilo. I början tyckte jag att det var mysigt att gå upp men i takt med att siffrorna på vågen steg och steg blev jag smått panikslagen. Kommer jag att gå ner igen? Hur kommer min kropp att se ut efter? 

Tankarna var många och en dag när min kjol sprack började jag att störtgråta och kände mig som en flodhäst. Efter ett par veckor kunde jag äntligen släppa mina negativa tankar och bara fokusera framåt. Kroppen behövde antagligen gå upp av en anledning och det var ingenting som jag ändå kunde kontrollera. Snart skulle Alma komma och det var det allra viktigaste. Jag unnade mig själv några nya klänningar (hjälpte big time) och kände mig faktiskt väldigt fin i slutet av graviditeten.

gravid-mode.jpg

Efter att Alma kom till världen hade jag noll komplex för min kropp. Vår andra dag på BB Sophia skrattade jag högt åt Johan som gjorde något kul, det högg till i snittet och min mage flög upp och ner som en vattensäng. Det såg hysteriskt roligt ut och gjorde att jag bara skrattade ännu mer. Det var så skönt att bara kunna skratta åt sig själv!

Just nu, 11 månader senare, har jag 1 kilo kvar från graviditeten. Det har varit svårare än jag trott att bli av med sista! Jag tycker inte att min kropp har ändrats sedan graviditeten men jag har fortfarande mycket jobb med min mage. Jag fick inga bristningar men är inte bekväm med att den är degig. Jag har aldrig haft och behöver inte ha magrutor men jag gillar att känna mig stark och smidig.

Eftersom Alma föddes med ett planerat kejsarsnitt fick jag ta det väldigt lugnt de första veckorna efter förlossningen. Små promenader och inga tunga lyft. I mitten september började jag bli sugen på gymmet och bokade in en PT-tid. All fokus låg på de inre magmusklerna och hitta stabilitet igen. Jag som är van att träna fick en chock, övningarna såg ut som en barnlek men var svåra att utföra. Kroppen lyssnade inte och jag kände mig svag, som en pensionär som aldrig tränat i sitt liv. Jag bokade in två till sessioner och köpte en yogamatta och boll så jag kunde göra enkla övningar hemma. I början var jag rätt duktig på att hålla igång men sedan tappade jag helt fokus. Jag gjorde mina övningar hemma men hade noll lust att prioritera gymmet.

När vi var i Palma under 6 veckor fick jag äntligen tillbaka min träningslust. Där tränade jag 3 gånger i veckan och det måste ha varit solen som inspirerade mig. Jag tycker faktiskt att jag har fortsatt bra hemma och förutom dagliga promenader är jag på gymmet varje vecka. Mitt mål är att gå till gymmet en gång i veckan och allt över det är en bonus.

För mig är det viktigt att inte hetsa för då tappar jag intresset. Då är bättre att ta det sakta men säkert! Jag får påminna mig själv om att alla är olika och att det får ta den tid det tar.

Man ska inte vara så hård mot sig själv.